Taxen Max!

I morgon är det dags! Vi blir hundägare till en liten Max. Max är en tax på 10 månader som har som favorithobby att jaga fjärilar. Jag vet inte riktigt hur det gick till men om ni känner min make så vet ni också att han har en otrolig förmåga att få som han vill. Det brukar oftast vara en kvinnas list, att få som hon vill samtidigt som hennes make tror att det är precis vad han vill. I vårt förhållande är det alltså omvänt Fabbe lyckas för det mesta överlista mig.

Några exempel
* Fabbe lyckas få ett projekt i Sydafrika under fotbolls VM (2 månader innan vårt bröllop)
* Vi bor förövrigt i Sydafrika (om ni har missat det)
* Det hänger ett Impalahuvud på vår vägg och om jag känner honom rätt så kommer det inte att hänga ensamt länge till
* Och nu det sista tillskottet...Taxen Max.

...det sköna är att jag tror fortfarande att jag alltid har haft ett aktivt val i allt detta och är därför mycket nöjd.

Tillbaka till historien om när Max kom in i vår familj. Fabbe har velat ha hund sedan han blev kär i Smilla (som är mina föräldrars mix av Jack Russel och Tibetansk terrier).  Jag (mogen och ansvarstagande som jag är) har alltid hävdat att vi inte kan ha hund för att vi jobbar alldels för mycket och att det inte vore snällt mot hunden. När vi satte fötterna på Sydafrikansk mark så började förhandlingarna igen och nu var det en Rhodesian Ridgeback som Fabbe hade fått upp ögonen för. Jag (mogen och ansvarstagande som jag är ...igen) hävdade jag att vår trädgård var för lite att en så stor hund behöver ENORMT mycket motion.

Rhodesian Ridgeback

Efter lite diskussion så fick Fabbe upp ögonen för SPCA som är ett dog shelter för herrelösa hundar vilket betyder att om man adopterar en hund så gör man en god gärning...och det kunde jag ju givetvis hålla med om. I fredags kväll så kom vi överrens om att vi skulle åka dit och "TITTA" men jag var mycket tydlig med att vi INTE skulle skaffa en hund.

Väl på SPCA så valde Fabbe att leka med de största hudvalparna som iofs var riktigt fina men helt okontrollerade. Valparna kom ifrån Joburg med omnejd och var herrelösa vilket betyder att man får lära dem allt från att bli rumsrena till att bara kunna vara i ett möblerat rum utan att ta sönder allt. Jag kände inte riktigt att jag var redo för den uppgiften. Fabbe sken som en sol och hade redan bestämt sig för en favorit valp som han börjat kalla för Messi.

Till min förvåning så upptäckte jag en liten tax i en bur och frågade hur gammal han var. Han var 10 månader och hade blivit lämnad av en Indisk familj som var tvungen att flytta. När det stora taxögonen tittade på mig så var det något som hände. Utan att jag märkte det så frågade jag om vi kunde få ta ut och titta på Max ...och leka med honom på fältet. Max vann våra hjärtan så fort han började springa runt som en liten illbatting och jaga fjärilar . Fabbe strålade fof som en sol ...en tax kan man ju jaga med.

Så nu har jag inhandlat allt i hundväg...korg, koppel, schampo, godis, skålar, resekorg etc. etc.  Jag har ingen aning om han ens är rumsren...vi får helt enkelt se. En sak är klar vi ser båda mycket fram emot att få hem Max oavsett vems idé eller beslut det var. Tål att tillägga Fabbe har lovat att gå ut med honom varje morgon innan han går till jobbet.

Mini Rhodesian