Jag ligger med en krabat på magen...

Yepp, han kom ut tillslut och fort gick det. Jag hade väntat mig softa värkar i typ 6h innan det var dags men efter 2h hemma var det ilfart till kliniken. Jag ska inte gå in på detaljer men efter ytterligare 3h var han ute.

Världens vackraste, finaste, mjukaste, bästa son!!!

Vittorio Sigfrid Mandla Pedrazzi. 4,4kg 55cm :-)

Saker jag inte trodde jag skulle sakna...

Det har varit 9 fantastiska månader och jag känner mig lyckligt lottad att få ha en liten krabat i magen som kickar och hickar om vart annat. En växande mage och nu en helt enorm mage betyder dock att det inte går att gör vissa saker. Jag hade redan sällt in mig på att det var slut med vin, mögelost och haschrökande (J) men det att det fanns andra saker som jag skulle sakna hade jag inte förberett mig på. Här kommer en liten lista till blivande mödrar…vem vet ni kanske kommer att känna samma sak?

• Att ligga på mage. Jag längtar något så oerhört att kunna ligga på mage och läsa en bok eller att bara sova. Jag har varit på x antal mammamassager och varje gång hoppas jag att få se ett hål i massagebänken. Dock verkar det inte vara något som har kommit till Sydafrika. 
• Att knyta sina skor utan att känna att man är på g att svimma.
• Att  slippa ifrågasätta allt man stoppar i sig/ salvan man smörjer in sig med etc. Kan jag använda den här pollenmedicinen? Vågar jag ta den här huvudvärkstabletten? Kan jag dricka den här energidrycken? Är köttet lite för blodigt? Åt jag fel ost igår? Tillslut stänger man av och tummar lite på vissa regler men det är inte utan lite ångest.
• Det är inte bara viiin som man bör undvika utan för mig har allt som varit lite kolsyrat inneburit problem. Detta resulterar i att jag har druckit Icetea i 6 månader.  Detta är något jag abrupt kommer att sluta dricka så fort jag kan.
• Att slippa gå runt med en fläck på magen. Om det inte är mat (vilket det oftast är)så har jag även en gråare cirkel på magen eftersom att jag konstant går och tar mig på magen.  Detta är såklart mitt eget fel, men för mig har det varit totalt omöjligt att inte vila en hand på magen. Detta även när jag kör bil. Det är också intressant att se vilken magnetisk effekt magen har på mat. Så fort man sitter och äter så hamnar något på kulan det är bara att acceptera.
• Jag skulle kunna skriva att jag saknar min kropp för jag skulle ljuga om jag hävdade motsatsen.  Vissa dagar känner jag mig stor som ett hus och funderar hur i all sin dar jag ska komma tillbaka till min vanliga vikt.  MEN jag skulle inte tveka en sekund att gå upp 10kg till om det skulle vara bättre för bebisen.
• Att vara händig. Jag älskar att fixa och trixa, sätta ihop/laga saker. Detta blir dock ganska omöjligt när jag samtidigt måste ta hänsyn till min mage samt att jag bör undvika att bära tungt... Hade jag inte haft magen hade jag skruvat isär vår säng och bytt ut den mot sängen i gäststugan som är såååå mycket större.  Jag hade kunnat ligga på mage och rensa poolfiltret som är i stort behov av rengöring etc. etc.

Detta är allt jag kommer på just nu, samt att jag måste avsluta för jag ska ner till järnaffären och köpa betongspik och silvertejp.  Jag kan fof spika upp tavlor med en megamage!

Förresten idag är det DUE DATE!!! Vilket betyder pyret att du är VÄLKOMMEN UT!

Det stormar i Joburg

Yepp det verkar vara vårstorm i Joburg idag, i går också för den delen.  Värmen kommer så smått krypande och enligt min Iphone så ska vi ha härliga 27 grader på fredag. Kanske lite för varmt för min smak men jag klagar inte.

Länge sedan en uppdatering och det beror nog framför allt på att jag går och VÄNTAR!

Jag har svårt att fokusera på något annat än att vi snart ska bli föräldrar. Enligt min midwife så borde pyret ha kommit ut i helgen (ligger extremt lågt och jag har konstanta braxton hicks…eller vad det nu heter). Min livmoder är i alla fall helt redo att dra igång…nu fattas bara hormonerna som trycker på startknappen.

Varje dag vaknar jag och har lite ondare och känner mig lite otympligare …och tänker…idag är dagen D. Det känns i hela kroppen. Men icke sa nicke…no baby is coming. Så trots att det kändes som att jag försökte förflytta ett kassaskåp imorse när jag gick upp , så inser jag att det finns en stor chans/risk att det inte sker något på ett tag. Kanske när det känns som en jumbojet…då är det dags?

Från att ha sprungit runt och fixat ärenden och flängt fram och tillbaka, har jag nu bara en enda önskan…jag vill vara hemma och kokona. Galet! Så fort jag ska lämna hemmets trygga vrå så känner jag ett sug i magen som säger…guuud vad skönt det skulle vara att stanna hemma istället. Men vissa ärenden måste uträttas så det är bara att bita i det sura äpplet. Dock ser jag till att det är inom 20 min körradie till hemmet…längre bort än så får jag ångest J

Idag ska jag dock till Rosebank och inhandla de sista pinalerna till ankomsten, samt ta en lunch med Marnie. Rosebank är 5 min körsträcka från min dörr så det känns mycket skönt! Efter det ska jag försöka ladda ner lite P3 dokumentär samt hämta upp en TENS maskin som jag ska låna från kliniken. Efter det hoppas jag att få lite sällskap av Kilan (stavas aboslut inte så eftersom att hon är irländska) …världens coolaste trillingmamma! ….och sedan är det nog dags för hundparken.

Lite bilder på barnrummet

Detta är vår "Moses basket" och kommer att befinna sig i vårt sovrum







Mycket nöjd med born i rsa kudden.




...ni ser att väskan e packad

38 + 4

...det närmar sig. Väskan är packad, vätska och "bra att ha mat" är bunkrad. Jag har kolhydratladdat sedan x veckor (vilket gör att jag fof går upp 1 kg i veckan (scary). Jag har gjort ett litet schema för de olika faserna och vad man ska tänka på (samt äta). Jag har skrivit ett förlossningsbrev...till Fabbe (för att han ska veta vad som ska med samt hur jag har tänkt mig) Jag har köpt en lugn yoga CD med munkar som sjunger (jag gissar dock att jag kommer att reta mig på den och slänga den i väggen under förlossningen, men jag tänkte testa för skoj skull). Jo, just det min strategi som jag har tänkt ut är vattentät....jag ska fokusera på att andas. Thats it!

Jag tror att jag kanske har en lite för positiv bild på förlossningen (som jag har skrivit om innan). När jag diskuterade olika förlossningsställningar med min midwife så använde jag termen "slip out" om själva skedet då barnet kommer ut. Hon log överseende och sade att det var en bra inställning....Try to keep it that way!

Jag undrar om det är någon slags försvarsmekanism som har "kickat in" och gjort mig så oootroligt avslappnad inför min kommande prestation. Hjärnan har helt enkelt suddat ut/valt att ignorera alla information som handlar om smärta, trötthet etc....och i stället har valt ord som "slip out". Jag försöker intala mig att förlossningen inte är en dans på rosor och att det gör ONT men istället så tänker jag bara på vilka fina bäbiskläder jag har packat ner och hur mycket jag ser fram emot att få mina första värkar...

Jepp ni som redan fött barn, tänker nog....ojoj den damen har inte alla paddlar i vattnet hon lär få veta att hon lever. Jag kan informera om att jag redan tänker så...men min hjärna väljer att helt enkelt ignorera mina varningsrop. Det är som att vara med i en tecknad film där det sitter en ängel på ena axeln och en djävul på andra.
Djävulen säger...- Du har fattat att det kommer att kännas som att du ska klämma ut en soffgrupp va?
Ängeln säger ..- Det är en liten soffgrupp och det är en fantastisk upplevelse.

I mitt fall så har alltid ängeln sista ordet och jag gissar att jag borde vara tacksam för det. Jag får bara hålla tummarna för att min hjärna någonstans långt inne har registrerat en mer realistisk bild på förlossningen som jag kan luta mig mot när jag känner att soffgruppen börjar göra sig påmind.

Ok, ibland...

..får Max komma upp i sängen.




När man hittar detta är det svårt att vara sträng.

Fantastisk långhelg

För att förbereda inför kommande äventyr och bara stressa ner några knop bestämde vi oss för att åka till mount grace i magalisburg. Vår mål med helgen var att bara slappa men också att diskutera det kommande året. Oj det lät väldigt formellt...

Vi har funderat på julen, påsken och sommaren samt pratat om vilka resor vi skulle vilja göra och när det kan vara möjligt. Fabbe har fokuserat på att hitta söta kort på taxvalpar på internet för att övertyga mig om att det vore perfekt med en valp och en bebis samtidigt. Jag håller tillsvidare; en bebis i taget!

Vi har diskuterat namnförslag och om det blir en tjej så är vi helt överrens men vi velar fof med killnamnen...så himla svårt!

Här kommer lite bilder...




Vår balkong i bakgrunden. Lite för kallt för ett dopp dock!





Fabbe läser om civilisationer...




Magalisburgs berg i bakgrunden.




Söta små hus, känns som att man är med i sagan om ringen.

Glada detaljer

Idag är jag extra nöjd med min outfit. Glada sommriga detaljer till jeans och vitt. Fräscht!!!





Mina fiiiina gröna örhängen från juta street...



Och den skönaste klockan från 44 stanley...

Titta vad jag hittade...

När jag kom ut från badrummet imorse...





...och oj vad förvånad Max var!

- Vad gör jag här..

Bryanston organic market

Idag var det häng med Daniella som gällde. Vi började med en hundpromenix och frukost på vovotelo




Därefter var det dags att åka till Bryanston organic market som jag hört massor om men aldrig hunnit besöka. Supermysig marknad med allt från surdegsbröd till ulltofflor.













Dagen avslutades med lunch på service station i mellville...

Grym dag!

Det blev kort igen

Kort hår igen...

Idag har jag gått en morgonpromenix med Max och sedan bar det av till Ikageng för ett uppföljningsmöte ang. Girls Mentorship Program. Därefter drog jag till 44 Stanely för klippning. Yes mitt hår växer som det knakar och det var verkligen dags.

Om man åker till Johannesburg så får man inte missa 44 Stanley, jag tror att jag har skrivit om det förut...det är bara helt underbart. Parkerade min jättebil och prutade ner en biltvätt från 70R till 40R...man ska alltid försöka med hälften. Sedan letade jag reda på Wyatt hairdressing.

Jag hade ingen riktig bra målbild men jag hade en kändisklippning som jag tittat lite extra på och det var Emma Watson ....

Och Michelle Williams

..så det blev ett mellanting. och jäkligt kort :-) Men eftersom att håret växer så det knakar så gör det inget ...

....ni kan också skymta min BOAUTA MAGE :-)

Lite regler

(sen publicering från i fredags)

Idag har vi varit på 36 veckors scan och det var inte mycket man såg. Det börjar bli trångt där inne :-) Vi såg dock det viktigaste ett vackert bankand hjärta och att moderkakan låg som den skulle (inte för lågt). Jag är alltså redo för en naturlig förlossning ...Jiiipiii.

Ja, för det är faktiskt så jag känner just nu. GIVE IT TO ME! Jag har gått och konkat i 9 månader nu är det dags att prestera lite. Jag är sjukt taggad. Vet inte riktigt vad det kom ifrån men det har liksom smugit på mig. Jag känner mig redo och jag hade blivit sjukt besviken om de hade sagt att jag inte fick. Typ moderkakan ligger för lågt så det blir kejsarsnitt i stället....näe blä vad besviken jag hade blivit.

Jag bara hoppas att den här attityden håller i sig =) ...

Idag har jag pratat med en hundpsykolog...intressant. Jag ville ha lite tips på hur Max kommer att reagera med barnet. Jag tror att det kommer att gå jättebra men jag vill ge honom alla chanser att vänja sig innan barnet kommer.

Regel nummer 1, Maxen får inte sova i säng...och det kändes väldigt logiskt när Kathy satt här i soffan och spände ögonen i mig. Du måste vänja honom av med det NU! Du kan inte ha en hund och en bebis i sängen...Nu börjar jag dock att tveka. Varför inte då...snacka om mysfaktor!! En hund vid fötterna och en bebba på armen. Jaja jag vet..det som låter mysigt nu kanske inte blir så mysigt sedan och då är det smartast att vänja Maxen av med sängen nu och inte samtidigt som man försöker amma en liten sparv. Om jag känner att det vore soft att ha Maxen i sängen igen så får han komma upp när beben blivit lite större och vi är lite mer vana vid situationen. Tills dess så är det antaglien bäst för både Maxen och oss att han sover i sin korg ...SÅ TRIST!

Regel nummer 2, Jag måste börja ignorera Maxens försök att få uppmärksamhet. Jag vara lite extrem ibörjan och bara ge honom uppmärksamhet på mina vilkor för att visa vem som är Alfa hanne (jag alltså). Det går bättre än jag tänkt. Men jag måste verkligen stoppa mina impulser att slänga mig ner på knä och krama om honom när han ser helt överlycklig ut över att jag kommer hem. Jag ska stå med händerna i kors och titta stint rakt fram (som en riktig alfa hanne) tills att han har lugnat ner sig. Då kan jag säga Hej Max och leka med honom. Han får uppmärksamhet så fort han lugnat ner sig

Det kommer fler regler men nu hörde jag precis garageporten vilket betyder att min man har kommit hem. Ikväll blir det filmkväll + dumplings.