Nostalgi

Sitter på V-höjd…det är så det kallas mitt gamla gymnasium. Det ligger nästan mitt i stan på en liten kulle omgiven av stora träd och gröna gräsmattor. Jag sitter i kafeterian och funderar på när jag var här senast. Hur länge sedan sprang jag omkring i korridorerna och tyckte att jag var cool. Jag inser dock till min förskräckelse att jag hade ungefär samma frisyr då som nu…då en aning vitare och kortare. Två veckor innan studenten (avgångsklass 99) bestämde jag mig nämligen för att jag inte ville ha kort rött/orange hår utan att det var dags att bli blond. Jag brukade oftast lösa färgningarna själv men den här gången tänkte jag testa frisörgymnasiets talanger. Jag fick frågan om jag hade någon färg i och jag svarar att min fina cirkusfärg enbart var ett resultat av toningar..jag hade helt glömt bort en av mina senaste färgningskurer…oups.

Resultatet blir att min blekning inte tar som det ska och efter första tvätten är jag kycklingul…hm. Jag vägrar att nöja mig med resultatet och kräver en blekning till och frisöreleven förklarar förskräckt att det finns en chans att håret kan falla av.  Jag funderar snabbt …pest eller kolera …(gult eller inget) …och den lilla chansen att det faktiskt sitter kvar och är blont. Kör!

Det föll inte av och jag skuttar ut från frisörgymnasiets lokaler med en kritvit typ nästan neonvit kalufs.  Jag ser ganska sjuk ut men är ändå ganska cool (tycker jag i efterhand) som litar till att det kommer se bättre ut med en liten utväxt. Under två veckor är jag dock dömd till att ha någon huvudbonad av något slag och det blir en schalett. Till studenten ser det bättre ut och jag matchar mitt vita hår med vita naglar…oj oj vad fiiint.

Tillbaka till V-höjd, ett gäng tjejer går förbi mig. Jag funderar på om vi hade lika korta jeans shorts och linnen som är draperade så att man kan se BHn…hm.  Jag känner mig en aning gammal, särskilt som att jag har en 28v mage så kan jag inte ens försöka smälta in som 18 åring. Nostalgiskt tänker jag tillbaka  och kan se vårt tjejgäng (Christina, Anna, Elin, Vanja, Annelie och Jag ) släntra in och sätta oss fnissande runt ett bord för att snacka skit. Jag vet att det är en klyscha…men shit  vad tiden går fort!  Jag tog studenten för 12 år sedan och det känns som igår. Visst har jag hunnit med en massa saker på 12 år men samtidigt får jag en känsla att jag inte njöt tillräckligt av att vara student.  Jag fokuserade hela tiden på vad jag ville ”bli” vad jag ville ha för ”jobb”…hann jag verkligen njuta?  Visst hann jag det.  Precis lika mycket  som jag njöt av att få mitt första jobb och precis som jag njuter nu av att snart bli mamma.  Alla tider har sin charm!  (för att avsluta med en klysha till)