- You just show up with two photos, ID and proof of recidense...after that no time!
Till saken hör också att jag var tvungen att registrera bilen innan jag påbörjar min 5h biltur till Gaborone imorgon (för att hälsa på Mia) eftersom att de kan tro att jag stulit bilen vid gränsen om den inte är registrerad i mitt namn.
Sagt och gjort så dyker jag upp kl 09:00 på tisdag morgon hos bilhandlaren med alla mina papper. Jag blir körd till registreringskontoret av Viktor som sedan lämnar över alla mina papper till Forester. Forester grymtar lite när han ser att jag har "Visitor Visa" men rycker på axlarna, fyller i en grön lapp åt mig och ställer mig i en ganska lång kö och säger. Stå här. Under tiden jag står i kön går han runt och små snackar lite med folk. Flörtar lite med en tjej och skrattar åt en polares skämt. Tillslut är jag framme vid luckan och ger mina papper till mannen som ser en aning arg ut (det kändes inte riktigt som han stämde in på mina tidigare beskrivningar folket här nere). Han tittar på Visat och frågar - Where is you permit? Jag svarar att jag inte har något utan är här på Spouse Visa, det är min man som har work permit. Han svarar kallt - NO, you need a permit! I fem minuter försöker jag förklara att jag inte behöver det och han svarar lika nonchalant tillbaka att jag visst behöver det....detta är bara början. Han upptäcker tillslut att jag har "Conditions" på mitt visa och snäser surt att jag borde ha sagt det till honom. Tål att tillägga att han håller mitt Visa i handen och att det står på samma sida under "Conditions".
Som sagt detta var bara början och han hävdade att jag förutom pass, visa, ID och foto även behöver uppvisa mitt vigselbevis (på engelska), Fabbes pass och Fabbes work permit. Det resulterar i x antal vändor tillbaka till bilhandlaren för att skriva ut dokument som Fabbe lyckats mail till mig. Samt en sväng till Fabbes kontor (30 min bort) för att få ett bevis på att vi var gifta. Jag lyckades få McK att dyrt och heligt intyga att vi är gifta, på McK papper med stämpel och underskrift ...lite kul.
Jag är helt övertygad om att mannen bakom luckan enbart ville jävlas och bli mutad. Under ett av mina mest frustrerade ögonblick (tredje gången jag var tillbaka i luckan och något saknades) så mumlade Forster. - 950R and I make your problems go away. I H-VETE heller....sa jag inte... men min blick sa det nog för han föreslog det aldrig igen. Det som tål att tillägga är att en städerska tjänar ~150R om dagen (vilket känns läskigt lite men då är hon välbetald). 950R är mycket pengar och av ren princip ville jag inte ge ett öre till den korrumperade ***(fult ord)*** tjänstemannen bakom luckan.
Jag kan bara säga att det fortsatte i samma takt . Forester ställde mig i en massa köer hit och dit och fyllde i blåa papper, röda papper etc etc. Jag var där 5h under tisdagen och 3h under fredagen. Tillslut fick jag mitt vackra bevis på att jag ägde bilen...och Forster informerar mig att jag är skyldig honom 350R. Jag hade lust att säga ...för vaddå, ställa mig i rätt köer? Men jag insåg att hade jag inte stått i rätt kö med rätt färg på pappret så hade jag stått kvar där en i dag.
I morgon bär det av till Gaborone....jiiiipiiii :-)
 |
| Här köpte jag min bil |
 |
| Kön som jag stod i sett uppifrån ...typ |
 |
| ...och så här kände jag mig efter 5h |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar