Sitter och undrar var 2011 tog vägen. Jag vet att jag inte är ensam men varför känns det alltid likadant? Varför undrar man alltid var tiden tog vägen?
2011 var ett fantastiskt år. Flytt till sydafrika, arbete på Ikageng adoption av Maxen taxen och så det mest magiska...Vittorio. Förutom det, många nya fantastiska vänner som samtliga faktiskt bor i kvarteret =) samt härliga resor och galna helgutflykter (inte så många som vi hade tänkt men endå). Inköp av tre bilar och försäljning av en. 2011 har nog varit mitt/vårt mest händelserika/fantastiska år hittils...lätt!
Så vad händer 2012? Som vanligt hoppas jag att min familj och mina vänner ska få vara friska. En klyscha jag vet men om det är något jag är rädd för är det att vara för långt borta om det händer något. Att inte finnas där och kanske känna att vi inte skulle ha flyttat...likaså med min familj och mina vänner i Sydafrika jag önskar mig ett händelselöst år på den fronten.
Jag känner mig pirrig och förväntansfull...vad ska JAG hitta på 2012? Självklart står Vittorio högst upp på min lista men det börjar dra ihop sig vad gäller mitt jobb och efter sommaren (svenska) vill jag har en något så när klar bild av vad jag tänker hitta på.
Ska jag våga utmana mig själv? ¨
En nära vän till familjen sade att hon var så nöjd med 2011 efersom att hon hade utmanat sig själv, gjort något som hon drömt om men aldrig vågat göra tidigare. Hon är skådespelerska och bestämde sig för att skriva en pjäs, regissera den och spela den. Snacka om MODIGT! Pjäsen gjorde succé och sålde slut. Allt rullade på av bara farten och nu 2012 ser det ut som att hon har mer att göra än vad hon har tid till. Vilken härlig grej! Att våga! Det kanske inte blir som man tänkt sig, men jag har svårt att tro att man skulla ångra sig. Det leder alltid till något, om inte annat kan man säga till sig själv att det var en nyttig lärdom...oj det där lät ganska präktigt...
Steve Jobs, en stor person sa följande (gissar att de flesta av er redan hört eller läst talet)
"Sometimes life is going to hit you in the head with a brick, don't lose faith"
"You got to find what you love, that is as true for work as it is for your lovers".."if you haven't found it yet, keep looking and don't settle"
"Have the courage to follow your heart and intuition, they somehow already know what you truly want to become"
"Stay hungry, stay foolish"
Stay hungry, stay foolish - har liksom etsat sig fast hos mig. Jag hoppas att jag nästa år vid den här tiden kan säga, yepp jag vågade. Jag vågade misslyckas, jag vågade drömma, jag vågade hoppas, jag vågade...
(Ni som inte sett/hört/läst talet : http://www.theweek.co.uk/arts-life/steve-jobs-dead/1623/steve-jobs-stanford-speech-%E2%80%98death-change-agent%E2%80%99)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar