Lillemannen rör sig i sin vagn och jag inser att det kanske blir en väldigt kort uppdatering ...jag kommer även på 1000 saker som hade varit bättre att göra när man har två händer fria.
* Sortera tvätten
* Städa undan i badrummet
* Diska mjölkpumpen
* Sova
* Äta
* Massera mitt bröst med mjölkstockning
* Leta efter tröjan som jag inte hittade igår
...men nu prioriterar jag bloggen!
Många säger att de inte förstod vad de använde tiden till när de inte hade barn. - Hur kunde jag vara så ineffektiv? Jag håller helt med! Ta bara min duschrutin. Medan V sparkar på en superfärglad baby gymmatta med galna giraffer, zebror och ankor (?) hängandes ovanför huvudet på honom samtidigt som en elektronisk trudelutt av Mozart spelas om och om igen...så försöker jag hinna med så mycket som möjligt. V kan acceptera denna högteknologiska lekplats i allt från 5 min till 20 min, så det gäller att skynda sig.
Natten innan har jagplacerat allt som jag behöver i duschen.
* Hårschampoo + balsam
* Anisktrengöring (skrubb)
* Diskmedel (tillbröstkåporna som jag använder under natten)
* Tandborste och tandkräm
* Nagelklippare
* Massagevante (till mjölkstockningen)
Allt detta lyckas jag gå igenom på ~5-7 minuter. Jag testade till och med att pumpa mjölk i duschen men det var lite för trixigt (försökte undvika att motorn kom under duschstrålen). Varje dag funderar jag på hur jag kan effektivisera dessa dyrbara minuter på morgonen. Hur kan jag få V att acceptera ytterligare 2 min på mattan och vad kan jag göra samtidigt som jag duschar. Jag har kommit på att om man vrider på mattan så får V en ny synupplevelse...vilket ibland fungerar men det kan också gå käpprätt åt fanders och man har förstört den lugna stunden. Jag har också upptäckt att V tycker om att vara påklädd. Om jag lyckas få på honom hela sin stass (body, byxor och stumpor) blir han lugnare än om han bara har body...och strumporna är MYCKET VIKTIGA.
Gissar på att detta är ganska ointressant för alla som inte har barn :-)
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. V är en enormt snäll bebis och skriker mest om det är något han behöver. Mat, blöjbyte, närhet, sömn etc. Varje dag går jag promenixer med V på magen ( i sele) och han säger inte ett ljud, detta för att han vet att det är samma procedur varje dag..samt att han har på sig sina strumpor förståss.
V sover som ett litet ljus på natten, jag ammar honom 2-3 gånger och från kl 5 och framåt så vill han promt vara vaken. Han skriker inte utan ligger mest och pratar för sig själv. Jag önskar att jag inte var så förbannat trött för han är verkligen det sötaste att titta på där han ligger och boxas och sparkas och tycker att livet är ganska toppen.
Jag måste säga att ha barn är både enklare och lättare än vad jag trodde. När V ligger på filten och gallskriker, Max har fått fnatt i trädgården och vägrar sluta skälla samt att jag endast har hunnit igenom en punkt på min lista och måste slänga mig ut ur duschen för att jag tror att "grisen" ska kvävas...då blir man lite smått trött och funderar på vad man tänkte när man sade ...ska vi testa? (att bli med barn alltså). När (som nu) lille V ligger med en arm ovanför sitt huvud och ler titt som tätt medan Maxen ligger i fotändan och värmer mina fötter...då tänker man - detta var ju en baggis!
Det är absolut ingen baggis den saken är säker...men att få möjlighet att älska någon så otroligt mycket är ganska svårslaget. Max är också en klippa och har nu accepterat och tagit till sig rollen som storebror. Han luktar, duttar och puffar. När jag ammar ska han ha koll på allt och ligger på ryggstödet på soffan och vaktar. Han är fortfarande otroligt glad...kanske t.o.m gladare nu än innan. Jag kan hitta honom på rygg i sin korg "busandes" med sin handuk. När jag kommer tittar han upp och hade hundar kunnat skratta så hade Max lagt av ett asgarv...När jag säger ordet "hundpark" är det som att han får eld i baken och börjar skutta runt som en stolle. Igår hade jag lagt V på sängen och skulle snabbt ner i badrummet och tvätta händerna. Jag tänkte inte på att Max låg i sin korg. Trots att jag inte har sett några tendenser till aggressivitet så vill jag inte lämna dem ensamma. När jag kom tillbaka hade V en liten glansig panna och kinder samt att Max låg som en kanelbulle vid hans fötter och "sov". Han vet att han inte får slicka V i ansiktet...så han passade på när matte var borta. V verkad dock inte ha dött av pussen och det var för sött att se V's fötter inkilade under Max huvud.
Nu ska jag försöka hinna med en grej till på listan...sova. 30 min powernap sedan blir det amning och sedan...hundparken såklart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar